Ja nu är påsken nästan över, men vart kommer traditionerna från & varför firar vi egentligen påsk?

Hittade lite kul om de olika sakerna vi gör till påsk & varför vi gör dem. :-)

Var riktigt kul att läsa.

Påsken
Vår påsk är rörlig i almanackan och infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan den 22 mars och den 25 april.

Påsken är den äldsta och största kristna högtiden. Den firas till åminnelse av Kristi uppståndelse men har sina rötter i den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.

Den period vi idag kallar påsk består egentligen av tre olika delar:
Fastlagen – de tre dagarna (dag 49-47 före påsk) före fastan
Fastan – inträffar 46 dagar före påsk och varar ända fram till påsk
Påsken – infaller på påskdagen, den dag Jesus uppstod.

Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt, men har sedan dess blivit alltmer diffusa och betecknar idag snarast tidsperioden före påsk.

Ordet påsk kommer från hebreiskan. När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten. Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt, uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten

Fastlags- och påskris
Idag skiljer vi oftast inte fastlagsris och påskris åt. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet.

Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. De togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. I Stockholm och andra delar av östra Svealand förekom påskris som dekorationsris under 1800-talets senare del. Först under 1930-talet blev det vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull.

Långfredagen är en dag som långt fram i tiden varit präglad av stor stillhet och tystnad. Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesu dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen var tung och tryckande. Affärer och restauranger var stängda. Ända fram till 1969 var alla offentliga nöjestillställningar under långfredagen förbjudna.

På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen.
Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter
hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. Men idag har fiskens betydelse som påskmat växt alltmer, i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare under 1900-talet. På påskdagen och annandag påsk hölls muntra gillen eftersom fastan var över.

I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm, undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.

 Påskens ägg
Under påsken kunde man äta mycket ägg. Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen. Och under den katolska tiden var det populärt med äggmat efter fastans försakelser. Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen. Dessutom kan ägget vara en symbol för pånyttfödelsen – påskens centrala tema.

Att måla ägg
i glada färger är en gammal kristen sed, välkänd både här och på kontinenten. Det var vanligt att man gav bort ägg, ofta dekorerade, ibland med inskrifter, till sina vänner.

Ägglekar
Att de kokta äggen var dekorerade underlättade identifieringen vid ägglekarna. Hårdkokta måste de vara, annars rann innehållet ut.
Äggpickning - två personer håller var sitt ägg i handen och stöter topparna mot varandra. Den vars ägg förblev helt vinner och han får motståndarens trasiga.
Äggrullning – man rullar sina ägg, antingen utför en bräda och strävar då efter att träffa andras ägg, eller också nedför en backe, varvid den vinner som kommer längst.

Traditionen att ge bort ägg vid påsk lever kvar, men nu är det oftast ett stort dekorerat pappägg fyllt med godis och kanske någon liten present. Det förekommer att äggen göms så att barnen får leta rätt på dem.

Påskharen
Föreställningen att det är påskharen som kommer med påskäggen är relativt sen i Sverige. Påskharen härstammar från Tyskland och kom hit under slutet av 1800-talet och är ett vanligt motiv på påskkort och ägg vid sidan av alla tuppar, hönor och kycklingar.

Var tog våren & värmen vägen?

Vill ju ut & promenera & leka med barnen i vårvärmen,

men :S var är den?

Skärtorsdag & äntligen lite mer sol :)

Varit & fått lite kursmaterial så nu är det bara att sätta igång att plugga. Läsa webdesigt & se om jag blir klokare av det *S*

Ska iallafall bli kul att få något att göra & dessutom läsa något som är intressant.

Går allt bra så blir det att hoppa på fler kurser inom samma område för att sen förhoppningsvis kunna jobba med det.

I söndags var det så underbart väder, riktigt vårlikt :)

Tog en promenad till en lekpark längre bort & njöt av vädret.

Hittade lite fina vårtecken på vägen.

Dagen efter kommer snön tillbaka :S

fick för mig att testa göra byggare bob till sonen på en tröja :)

Han blev över lycklig :)

Efter så vart det en prinsesstårta till barnen :)