25 år sedan är det nu som du blev skjuten & jag minns det som igår.

Jag var 13 år & skulle fylla 14 på hösten samma år,

politiskt intresserad & ett engagemang som inte är så vanligt

i den åldern. Allra helst inte om man är uppväxt i en familj utan engagemang i politiken & i mig.

Men kanske fann en tröst i detta & Olof Palme var min stora förebild.

Pappa kom & väcktet mig på morgonen & sa till mig kliva upp & komma & titta på tv.n 

de säger att de har skjutit Palme säger han & faktiskt ser riktigt tagen ut, han som aldrig visar känslor.

Jag fattar inte riktigt först, men kliver upp & sätter mig vid tv.n & ser dessa hemska bilder. Min värld rasar samman & tårarna rinner & ryser i hela kroppen.

Är detta slutet för Sverige nu, minns jag att jag tänker & tårarna rinner ännu mer.

Så liten, men ändå förstog jag så mycket egentligen.

Ingvar Karlsson tar sedan över efter Palme & i mitt tycke hade jag velat ha honom kvar, han är den enda efter Palme som fixat jobbet.

Den//De som sköt denna underbara människa visste vad denne gjorde, eller den som lejt någon...ja hur det nu är med den saken.

H*n....visste vad som skulle hända med Sverige eftetr detta....att Sverige skulle sakta rasa, vilket det gjort.

Ingen annan har vågatt vara lika STARK & STÅ FÖR SINA & FOLKETS ÅSIKTER:

För alltid saknad & behövd i vårt kalla land.

Kommer aldrig glömma ditt engagemang & ditt inflytande.