Lilleman är hemma & sjuk,

hela världen är upp & ner.

Vill ligga, men kryper i benen,

vill sitta men orkar inte är ju

så trött & slut.

Humöret är som en berg & dalbana

med stora backar.

Ena stunden ilsk som ett bi & nästa

stund ledsen & gossjuk & vil bli om pysslad.

Solen lyser & han vill ut & leka, 

inte stanna inne & inte orka med att sitta så

mycket som man vill.

LEker cirkus artist i soffan med att stå på huvudet,

lägga sig, sätta sig & helst stå men det får man ju

inte för mamma så då kommer ålen,

åla sig fram & sparka lite på mamma så man får röra sig 

& bli av med lite kryp & lite surhet över att vara sjuk.

Funderar på att bädda en madrass på golvet,

då kan han röra sig fritt utan att rasa ner i golvet.

Även om man är 4 & i hans ögon STOR pojke så 

gör det ont att falla iallafall.

Bädda ner med lite mjukisdjur & någon bok & memory med

blixten mcqeen & en bra film, massa jouice & massa kramar.

Tycker så synd om min lilleman & det jobbiga i det hela

försvinner när jag studerar honom & ser hur jobbigt det är.

Hjärtat svämmar över & jag blir varm inuti.

Tänk vilken tur jag har som fått en sådan underbar pojke.:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Trots allt så blev:) det några julkort i år iallafall,  två av de är här...       ...

Har fastnat lite för dessa små figurer, de är så roliga att göra och så går det snabbt.           ...

Lucia på förskolan imorse   supermysigt trots blötvädret, de brukar alltid vara utomhus.  Kanonduktiga allihopa och är liten grupp så de har ju mer tid och barnen har kul oxå då.   Somnade en stund sen på soffan hemma, har sån sabla värk just n...

Är ju Lucia idag, men någon vidare stämning vill inte infinna sig ändå....dottern hade lucia i skolan igår & superdupermysigt var det, men stämningen fanns lixom inte där..... inne i en fas då allt känns tomt.....känner i princip ingenting alls, st...

  jaha då har vi kommit halvvägs in i kalendern för nedräkning till julen.  rasade ner i ett hål igen och trodde jag aldrig skulle komma upp igen,  blir så själsligt trött på dessa ras.  När får jag komma upp och leva, känner mig ensam och fö...