Jag hoppas verkligen att det håller i sig & att våren & solen vill smyga sig på nu. Att ljuset återvänder till oss & gör det lättare att kliva upp på morgonen & lättare att finnas till.

För med ljuset kommer ju även mera energi & mera livsvilja.

Depressioner blir lättare & orken kommer sakta tillbaka.

Jag behöver verkligen få mera sol & värme & ljusa dagar för att kunna må bättre & få mera kraft att orka med livet & allt som det för med sig.

Resan mot att kämpa för ett värde i detta samhälle börjar frodas i mitt inre,

ännu bara ett litet, litet frö.

Men får det bara näring, ömhet & kärlek så tror jag att det kan växa & orka kämpa. Orka med allt jag VILL göra för det finns massor jag vill göra för att få ett bra liv & berätta för andra om det jag gått igenom.

Att få människor & samälle at acceptera oss "udda" vi som kallats för dumma & dåliga & plaserats i OBS-klasser vissa av oss. (vuxen//ADHD//ADD//ASPBERGER)

Jag hamnade inte där,

jag skolkade & orkade intet med.

Kämpade mig bort från föräldrar till ungdomshem & fosterhem.

Ungdomshemmet där trivdes jag, blev accepterad för MIG & blev stärkt, synd det bara var ett år. Men det året, utan det vet jag inte vart jag stått idag.

Hade min mormor & farmor att prata med,

min morfar & farfar & bonus farnor att åka till & andas ut & finnas till.

Fosterhemmet var en viss styrkekälla det med, kände mig inte som typ "hemma" där, men de var snälla....hade hästar & hundar som jag avgudade. Fick chansen till 3mån praktik i ett trav stall från de...jag gick då i 9:an & fic det istället för skola.

Var ett underbart ställe i stallen...både praktiken & fosterhemmet,

där fick jag energi :)

Tänk om de haft samma vetskap då som nu,

då kanske jag fått vidareutvecklad hjälp.

Istället klassad som dum & dummare & dummast.

Värdelös klarade inget alls.

NU vet jag varför,

men de som kallaat mig detta vet inget om min ADHD heller

de har inget med detta att göra.

Även om man har svårigheter, kallar man inte de personerna dum & värdelös, även om man inte vet varför.

Helst inte ens egna föräldrar & senare även syskon.

Du kan inget, du ska inte ha jobb du ska inte ha barn du ska sitta på psyk.....min systers ord.

Du kan inte "det där" 

Du fixar inte "det där"

Mina föräldrars ord om allt jag försökte med,

ville hjälpa till hemma med att ex. laga mat, diska, tvätta...nej jag kunde inte jag fattade inte.....i 8:an låste de in mig på psyk i nästan ett år.

Bodde myckett hos min mormor,

mina föräldrar orkade inte med mig,

orkade inte krama mig & prata med mig.

Iställett dessa ord & sen slag & ignorerades.

Sen förhållanden på förhållanden samma visa,

sökte efter detta jag alltid haft.

Detta nertryckande värdelöshets mörker.

DEt tyckte jag att jag förtjänade,

gör jag ännu, men har fått träffa människor i vården

som säger tvärtom....du kan du är BRA MAMMA....

VAAAAA????

Jag är ännu chockad över de orden,

jag & mina barn har bra & nära kontakt....va???

ÄR det mig du pratar om???

Jag gömmer de orden & försöker få in dem iallafall,

måste tro på dessa ord. Tro att detta är jag.

För flera år sen då visste jag detta då kämpade jag

mot folk, sa ifrån, bad folk dra år H*****

men inte nu längre,

nu tider jag & tror på deras ord & tar emot & gör som jag blir

tillsagd & låter andra styra mitt liv. 

MEn snart, snart kommer jag upp lämnar även de som idag styr mig

& ber de dra & lägger de inte ner, anmäls de för denna ständiga terror & jag tar kontroll över MITT liv.

DET är min dröm & hopp....mitt ljus i detta mörker. 

Så snälla solen & våren kom nu & hjälp mig,

jag har under några dagar nu kännt sådan inre styrka blandat

med denna värdelöshet,

låt mig intte tappa den nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Trots allt så blev:) det några julkort i år iallafall,  två av de är här...       ...

Har fastnat lite för dessa små figurer, de är så roliga att göra och så går det snabbt.           ...

Lucia på förskolan imorse   supermysigt trots blötvädret, de brukar alltid vara utomhus.  Kanonduktiga allihopa och är liten grupp så de har ju mer tid och barnen har kul oxå då.   Somnade en stund sen på soffan hemma, har sån sabla värk just n...

Är ju Lucia idag, men någon vidare stämning vill inte infinna sig ändå....dottern hade lucia i skolan igår & superdupermysigt var det, men stämningen fanns lixom inte där..... inne i en fas då allt känns tomt.....känner i princip ingenting alls, st...

  jaha då har vi kommit halvvägs in i kalendern för nedräkning till julen.  rasade ner i ett hål igen och trodde jag aldrig skulle komma upp igen,  blir så själsligt trött på dessa ras.  När får jag komma upp och leva, känner mig ensam och fö...